Druvlexikon


Det finns ett nästan oräkneligt antal druvsorter i världen, men bara något hundratal ger viner av riktigt bra kvalitet. I vårt druvlexikon finns ett urval av de allra bästa. Här hittar du säkert dina favoritdruvor men förhoppningsvis också nya, spännande bekantskaper.

Av gröna druvor gör man vitt vin. Av blå druvor kan man göra rött vin, rosévin och till och med vitt vin. Det beror på att färgämnet i de blå druvornas skal inte fälls ut förrän alkohol bildas under jäsningen. Tar man bort skalen innan det sker får man ett vitt vin av de blå druvorna, det som kallas blanc de noirs (”vitt av svarta”) i Champagne där metoden är mycket vanlig. Låter man en del av skalens färg lakas ur får man rosévin. Man kan naturligtvis också blanda rött och vitt vin för att skapa en rosé. Får skalen finnas med längre i processen blir vinet rött.

Exakt hur många druvsorter det finns i världen vet ingen med säkerhet, men det handlar om många tusen. De som används för kommersiell framställning är betydligt färre, kanske några hundra. Här är ett urval av de vanligaste:

 

[spoiler title="Aligoté"]

Tunnskalig druva av ganska enkel kvalitet som odlas bl a i Bourgogne. Det enda ställe den ger riktigt bra viner är i appellationen Bouzeron där den får blandas med en liten del Chardonnay. Bra syra och en fin kryddighet som påminner om Pinot Gris.[/spoiler]

[spoiler title="Alvarino"]

Så heter druvan när den kommer från Portugal där den främst ger det ”gröna” vinet, Vinho Verde. I Spanien heter den Albariño och är vanligast i regionen Galicien i nordväst. Ger ett lätt vin med hög syra och tydlig doft av persikor och aprikos och kan påminna om en lättare Viognier. Börjar odlas allt mer i USA och Australien.[/spoiler]

[spoiler title="Arinot"]

En portugisisk druva, mest odlad i distriktet Bucelas där den ger ett friskt vin med inslag av citron.[/spoiler]

[spoiler title="Auxerrois"]

Odlas framför allt i Alsace och Luxemburg och kan i sina bästa stunder ge ett runt och fylligt vin. Trivs bäst i svala lägen. I för varmt klimat mister den gärna sin fräschör och ger ett lite trist och platt vin.[/spoiler]

[spoiler title="Bual"]

En av de fyra druvsorterna bakom vinet Madeira, som ger ovanligt fylligt och smakrikt vin. Också namnet på en typ av söt Madeira, känd för sin förmåga att åldras med behag. Bra viner av den här druvan kan bli mer än hundra år gamla![/spoiler]

[spoiler title="Chardonnay"]

Den kanske största av alla vitvinsdruvor. Kommer ursprungligen från Bourgogne där den ger några av världens dyraste, magnifika vita viner. Också en av de tre druvorna som ingår i Champagne, tillsammans med de blå Pinot Noir och Pinot Meunier, men kanske allra bäst ensam i s k Blanc de Blancs-champagne. Ger vin av olika stilar från stramt friska som ståltankslagrad Chablis till smöriga med kraftiga toner av exotiska frukter som i fatlagrade versioner från USA eller Australien. Den är lättodlad och anpassningsbar och lika populär hos vinodlarna som hos vindrickarna![/spoiler]

[spoiler title="Chasselas"]

Odlas i liten, och minskande skala, i Alsace och i Pouilly Sur Loire. I båda fallen ger den ett enkelt och anspråkslöst vin med låg syra. Mest känd i Schweiz där den förekommer under namnet Fendant.[/spoiler]

[spoiler title="Chenin Blanc"]

Lika bra till enkla bordsviner som till praktfulla söta viner är den här druvan med markerad syra. Kommer ursprungligen från Loiredalen i Frankrike och ligger där bakom både söta mästerverk som vinerna från Coteaux du Layon eller Quarts de Chaume, eller friska mousserande som i Saumur. Basen i många av världens enklare bordsviner. Ger mycket uppskattat vin i Sydafrika där den går under namnet Steen.[/spoiler]

[spoiler title="Colombard"]

Ger oftast ett surt och blaskigt vin. Odlas i Frankrike just för sin höga syras skull, men inte för att drickas utan för att destilleras till Cognac och Armagnac. Används i USA för att ge extra syra åt billiga, vita viner.[/spoiler]

[spoiler title="Folle Blanche"]

Förnämlig druva för destillering av Cognac, Armagnac och Eau de Vie. Odlas också i Loiredalen, kring staden Nantes, under namnet Gros Plant du Pays Nantais och ger ett mycket torrt och syrligt vin som mest drick till skaldjur.[/spoiler]

[spoiler title="Friulano"]

Används till neutralt vitt vin med ganska charmig doft i italienska regionerna Veneto, Lombardiet och Friuli där den har sitt ursprung. Därav namnet. Hette tidigare Tocai Friulano, men EU-regler tvingade bort ”förnamnet”. Har ingenting med ungerska vinet Tokajer att göra.[/spoiler]

[spoiler title="Furmint"]

Viktigaste druvan i framställningen av den söta ungerska Tokajern. Kraftfull druva med hög syra som i kombination med hög sockerhalt ger vinet nästan oändligt liv. Angrips ofta av ädelröta vilket ger det söta vinet en fin, saffranskryddig ton. Det görs allt oftare torra kvalitetsviner av Furmint. Personliga med toner av aprikos, citronskal, lime och ibland en gnutta rök.[/spoiler]

[spoiler title="Garganega"]

Som bäst i Veneto där den ger de berömda, eleganta Soavevinerna med fina toner av citrus och mandel, men odlas också i flera andra italienska regioner. Om druvorna torkas kan den ge fantastiska, söta s k reciotoviner som är mycket långlivade.[/spoiler]

[spoiler title="Gewürztraminer"]

På sin hemmaplan, Alsace, kan den ge storartade, kryddiga viner med den största doften av alla vita viner och med ljuvliga toner av exotiska frukter och rosenblad när den är som bäst. Sämre viner får gärna en doft av enkelt rakvatten. Fyllig, nästan lite oljig känsla i munnen och ganska låg syra är andra utmärkande drag. Odlas bl a även i Tyskland, Australien och på Nya Zeeland.[/spoiler]

[spoiler title="Glera/Prosecco"]

Ganska neutral bas i många italienska, mousserande viner, s k prosecco. Druvan kallades tidigare också prosecco men har bytt namn för att inte förväxlas med vinet. Kommer sannolikt ursprungligen från Kroatien.[/spoiler]

[spoiler title="Grenache Blanc"]

Ingår i vita Rhôneviner, ofta tillsammans med Rousanne och bidrar med toner av citrus och örter. Ger alkoholstarkt vin med ganska låg syra. Odlas också i Spanien, framför allt i Navarra, Katalonien och Priorat.[/spoiler]

[spoiler title="Grüner Veltliner"]

En riktig innedruva som fått ett väldigt uppsving under senare år. Österrikes gröna paraddruva med en tydlig ton av vitpeppar. Dricks för det mesta ung, men klarar lagring och utvecklar då fina mognadstoner, ibland med inslag av honung.[/spoiler]

[spoiler title="Hárslevelü"]

Den näst viktigaste druvsorten i ungersk Tokajer. Ger ett fylligt och smakrikt vin med pregnant doft av kryddor och fläder.[/spoiler]

[spoiler title="Huxelrebe"]

En korsning av välkända Chasselas och så gott som okända Muscat Courtillier som odlas i Tyskland och England och ofta vinifieras som ett sött vin. Sötman matchas av en pikant syra med inslag av rabarber.[/spoiler]

[spoiler title="Kerner"]

Korsning av de tyska druvorna Riesling och Trollinger, som påminner mest om Riesling men med inte fullt så hög syra och högre sockerhalt. Lätt doft med inslag av äpple.[/spoiler]

[spoiler title="Malvasia"]

En urgammal druva som finns i ett stort antal varianter. Druvan bakom det allra sötaste Madeiravinet, men används i många länder för framställning av dessertviner av olika slag. Ingår bl a i italienska Vin Santo. En av druvorna i vit Rioja, tillsammans med Viura.[/spoiler]

[spoiler title="Manseng (Gros, Petit)"]

Vanligast i Madiran i sydvästra Frankrike och i vinet som kallas Pacherenc du Vic-Bilh. Druvan finns i två närbesläktade versioner: gros (stor) och petit (liten). Ger framför allt torra, men ibland halvtorra viner med en fin ton av exotiska frukter.[/spoiler]

[spoiler title="Marsanne"]

Rhônedalens gröna druva nummer ett som ingår i de vita versionerna av Hermitage, Châteauneuf-du-Pape och St Joseph, men som också används för att lätta upp de röda Hermitagevinerna. Ger smakrikt, fylligt vin med en spännande doft av kaprifol och melon.[/spoiler]

[spoiler title="Melon de Bourgogne"]

Druvan bakom vinet Muscadet. Älskad för sin pigga, fräscha syra som fungerar så utmärkt till skaldjur. Får ej bli för mogen, då försvinner den fräscha karaktären. Vin av den här druvan får oftast vila på sin jästfällning (sur lie) under lagringen på ståltank vilket gör det buteljerade vinet extra friskt, nästan spritsigt.[/spoiler]

[spoiler title="Morio Muskat"]

Kryddig och mycket aromatisk druva som mest odlas i Tyskland. En korsning mellan Pinot Blanc och Sylvaner.[/spoiler]

[spoiler title="Muscadelle"]

Ett litet(sällan mer än 10%) men mycket viktigt inslag i det söta Bordeauxvinet Sauternes, tillsammans med Sémillon och Sauvignon Blanc. Inte släkt med muscatdruvorna trots sin uttalat aromatiska ton av akaciahonung. Populär druva för framställning av dessertviner i Australien.[/spoiler]

[spoiler title="Muscat"]

(även á Petit grain, Ottonell, d’Alexandrie, de Setúbal, Roxo) En hel familj druvor med olika namn och med den kraftfulla, myskartade doften gemensam. Ger även torrt och mousserande vin, men det är främst de söta Muscatvinerna som är berömda. Några kända exempel är det grekiska Samos, det söta, franska starkvinet Muscat de Beaume de Venise, det förnämliga portugisiska Moscatel de Setúbal och det mousserande italienska Moscato d´Asti.[/spoiler]

[spoiler title="Müller-Thürgau"]

En av Tysklands mest odlade druvor. Klassdruvan Riesling korsad med vad man först ansett vara den tidigt mognande och produktiva Sylvaner. Men modern forskning tvivlar på att Sylvaner är den andra ”föräldern”. Druvan, som idag odlas i många andra länder, ger ett lätt, aromatiskt vin.[/spoiler]

[spoiler title="Palomino"]

Sherrydruvan nummer ett! Finns i fler varianter varav Palomino Fino är den viktigaste. Inte lämpad för tillverkning av vanligt vin på grund av sin låga syra och sockerhalt, men magnifik till sherry.[/spoiler]

[spoiler title="Pinot Blanc"]

Inte lika ansedd som sin släkting Pinot Gris, men en pålitlig leverantör av fruktiga viner som är goda både till mat och prat. Saknar Pinot Gris kraftiga arom men har ändå en lätt kryddighet. Odlas främst i Alsace och Tyskland. I Italien ger den under namnet Pinot Bianco lätta, goda viner som ibland kan förväxlas med Chardonnay.[/spoiler]

[spoiler title="Pinot Gris"]

Gris betyder grå och den här gröna druvan kan skifta i många färger. Doften är härlig och aromatisk med inslag av exotiska frukter och honung och med kryddiga toner som bara matchas av Gewürztraminer. Firar störst triumfer i Alsace där den är en av de ädla druvorna och ger vin i alla varianter från helt torra till sent skördade, mycket söta viner. Populär även i Italien under namnet Pinot Grigio. [/spoiler]

[spoiler title="Riesling"]

Världens förnämsta vitvinsdruva enligt många. Har allt man kan kräva av en toppdruva, hög syra, elegant doft, lagringsduglighet. Lika förnämlig knastertorr, som halvtorr eller rejält söt. Från friska, blommiga viner till kryddiga komplexa. Intensiv smak med mycket tydliga mineraltoner. Med flasklagring utvecklar druvan skiffer- och petroleumaromer och doftar ”pannrum”. Odlas över hela världen men är bäst på tysk mark, i Österrike eller i det enda tillåtna franska distriktet för druvan, Alsace. Populär också i Australien där vin på Riesling gärna får en ton av tropisk frukt.[/spoiler]

[spoiler title="Rousanne"]

Den andra av Rhônedalens stora vitvinsdruvor vid sidan av Marsanne och ett viktigt inslag i vit Hermitage. Rousanne ger vin med en ton av blommor och örter och ibland päron och honung. Med lagring utvecklas en fin nötighet.[/spoiler]

[spoiler title="Sauvignon Blanc"]

En av de tre stora vitvinsdruvorna, vid sidan av Chardonnay och Riesling. Luktar kattkiss tycker många, fläder, krusbär eller svart vinbärsblad säger andra. En av de enklaste druvorna att känna igen, utan tvekan. Fransk paraddruva i torra vita viner som Sancerre eller Pouilly Fumé. Ovärderlig som en av druvorna i vita Bordeauxer, torra som i Graves eller söta som i Sauternes. Har nästan blivit nationaldruva på Nya Zeeland där den ger fräscha viner med distinkt doft. Populär också i Sydafrika och Chile. Kallas också för Fumé Blanc.[/spoiler]

[spoiler title="Savagnin"]

Av den här druvan görs det berömda ”gula vinet”, Vin Jaune, från Jura i östra Frankrike. Ett vin som fatlagras i många år och som skyddas av ett tunt jästlager som vilar på vinets yta. Vinet får en oxiderad ton som påminner om sherry.[/spoiler]

[spoiler title="Scheurebe"]

Ännu en tysk korsningsdruva. ”Föräldrarna” är Riesling och Sylvaner. Ger utmärkta viner, särskilt i de högre kvalitetsklasserna och sött vin på Scheurebe håller ofta hög klass. Fruktig och aromatisk och ibland med en pikant ton av grapefrukt.[/spoiler]

[spoiler title="Sémillon"]

Utan Sémillon blir det ingen Sauternes, världens finaste söta, vita vin. Om Sémillon får växa som alla andra druvor ger den trist och klumpigt vin. Om den utsätts för täta höstdimmor angrips den ofta av ädelröta, en mögelsvamp som åstadkommer rena trolleriet. Den förbrukar vattnet i druvorna men lämnar kvar den koncentrerade druvjuicen som ger att av världens mest fantastiska viner. En bra Sauternes är ett lagarbete där Sémillon står för alkoholhalten och smakrikedomen och parhästen Sauvignon Blanc ger syran och aromerna. Sammantaget ger det ett av världens stora viner, som klarar årtionden av lagring. Fina torra viner av den här druvan hittar man i Hunter Valley i Australien, också de extremt lagringsdugliga och med rik, komplex smak.[/spoiler]

[spoiler title="Sercial"]

Den kanske elegantaste av Madeiras druvor med markerad syra. Utvecklar mycket fina aromer vid lagring. Sercial är också namnet på den torra Madeirasort som den utgör grunden för.[/spoiler]

[spoiler title="Sylvaner"]

Österrikiskt ursprung har den här druvan som firar sina största triumfer i Frankrike, och Tyskland där den stavas Silvaner. I Alsace ger den ett torrt vin med hygglig kropp och rejäl syra men mindre elegans än Riesling. I tyska distriktet Franken når den världsklass i ett knastertorrt vin med fina mineraltoner tappat på den traditionella Bocksbeuteln, en platt flaska som fått form efter bockens pung.[/spoiler]

[spoiler title="Trebbiano/Ugni Blanc"]

En av Italiens mest odlade druvor. Också mycket vanlig i Frankrike under namnet Ugni Blanc som ger ett tunt, syrligt vin som destilleras till Cognac. Vitt vin från Trebbiano kan vara syrligt och neutralt, men i händerna på odlare med kvalitetsambitioner kan den ge ett friskt och fruktigt vin med inslag av citrus och äpplen.[/spoiler]

[spoiler title="Torrontés"]

Argentinas främsta gröna druva som ger fräscha, aromatiska viner som ibland har ett inslag av apelsin och blommor. Odlas även i andra latinamerikanska länder.[/spoiler]

[spoiler title="Verdelho"]

Portugisisk druva som ger friskt vin med viss nötighet till torra eller halvtorra Madeiraviner. Vanlig också i Australien där den ger generösa viner. På spanska stavas den Verdejo och är mycket framgångsrik i vinerna från Rueda.[/spoiler]

[spoiler title="Verdicchio"]

Paraddruva i  regionen Marche på Italiens östkust. Vanlig som friskt och charmigt vardagsvin, ofta i den ”svarvade” butelj som påstås vara inspirerad av filmstjärnan Gina Lollobrigidas kropp! Men många producenter gör idag spännande och mer komplexa Verdicchioviner av hög kvalitet.[/spoiler]

[spoiler title="Vermentino /Rolle"]

Ursprungligen mest odlad på Korsika, Sardinien och i Ligurien men odlas nu bl a i Toscana och blir allt populärare i Australien. Klarar att leverera aromatiska viner med bra syra och inslag av persika och tropiska frukter även i hett klimat. Samma druva, fast under det franska namnet Rolle, förekommer i de vita vinerna från den lilla appellationen Bellet i utanför Nice.[/spoiler]

[spoiler title="Viura/Macabéo"]

Huvuddruva i framställningen av vit Rioja där den oftast sällskapar med Malvasia. Också en av de tre druvor som används i Katalonien för framställning av det spanska mousserande vinet Cava.[/spoiler]

[spoiler title="Xarel-lo"]

Ger alkoholstarka, aromatiska och lite sträva viner som utgör grunden för spansk, mousserande Cava tillsammans med druvorna Viura och Parellada.[/spoiler]

 

 

 

 

 


 

 

[spoiler title="Barbera"]

En av Italiens mest odlade blå druvor och näst viktigast i Piemonte i nordvästra Italien efter Nebbiolo. Enklare varianter utmärks av hög fruktsyra och ganska lite tannin och toner av körsbär och hallon. Mer koncentrerade kvalitetsviner, som Barbera d´Alba, klarar lång lagring och har helt annan kraft.[/spoiler]

[spoiler title="Cabernet Franc"]

En av de tre viktiga druvorna  i Bordeaux och en av föräldrarna till den allra viktigaste, Cabernet Sauvignon. Doften har ofta örtiga toner vid sidan av svarta vinbär och hallon. Allra mest känd från de stora vinerna i St Emilion och Pomerol där den brukar blandas med Merlot. Helt annan stil har den i Loiredalen där den ger ganska lätta viner, mest berömda är de från Chinon och Borgeuil. Används på många håll runtom i världen, framför allt i Bordeauxliknande blandningar.[/spoiler]

[spoiler title="Cabernet Sauvignon"]

Kungen bland de blå druvorna! Har sitt ursprung i Bordeaux där den ger komplexa, eleganta viner med tydlig ton av svarta vinbär, läder, stall och blyertspenna. Kraftfulla tanniner gör vinerna mycket lagringsdugliga. Mest berömda är vinerna från Médoc, där druvan ofta blandas med bl a Merlot och Cabernet Franc. Anpassningsbar druva som odlas över hela världen. Världsklassviner av Cabernet Sauvignon görs i Italien, USA, Australien och Chile.[/spoiler]

[spoiler title="Carignan /Mazuela"]

Även kallad Cariñena. En av världens mest odlade druvor. Kommer ursprungligen från Spanien där den heter Cariñena eller Mazuelo. Mycket vanlig som blanddruva i Sydfrankrike, bl a i Châteauneuf-du-Pape och i Languedoc-Rousillon. Ger mycket hög avkastning men är på egen hand ofta lite ruffig och rustik.[/spoiler]

[spoiler title="Carmenére"]

Chiles i särklass främsta rödvinsdruva var från början en av stjärnorna i Bordeaux men där försvann den nästan helt efter vinlusens härjningar i slutet av 1800-talet. I Chile fanns det gott om den, men man trodde ända fram i modern tid att det var Merlot och därför skördade man den vid fel tidpunkt med dåligt vin som resultat. När väl det misstaget rättats till kunde man börja göra mycket bra viner. Framgången har varit så stor att den nu börjat nyplanteras i Bordeaux, trots att den anses svårodlad.[/spoiler]

[spoiler title="Castelão/Periquita"]

Portugisisk druva som också går under namnet Periquita (papegjoa), ett namn den lånat av det välkända rödvinet Periquita där den är huvuddruva. Har ganska hög tanninhalt vilket gör den lagringsduglig. Ingår ibland också i portviner.[/spoiler]

[spoiler title="Cinsault"]

Förekommer nästan uteslutande som blanddruva för att mjuka upp hårdare viner och bidra med fin bouquet. Ingår i många sydfranska viner och är kanske mest känd från Châteauneuf-du-Pape.[/spoiler]

[spoiler title="Corvina"]

Kallas ofta Corvina Veronese eftersom den har sitt ursprung i trakterna av Verona i distriktet Veneto i nordöstra Italien. Druvan för lättare viner i Bardolino och den kraftigare Valpolicellan, men är kanske mest känd som den stora mörkfruktiga druvan för Amarone där den torkas före pressning och får en fin ton av torkad frukt och nötter.[/spoiler]

[spoiler title="Dolcetto"]

Hör hemma I Piemonte i nordvästra Italien. En druva som ger lätta till medelfylliga, charmiga viner med fin frukt. Mest vardagsvin men några producenter gör ett vin med högre koncentration som tål lagring.[/spoiler]

[spoiler title="Gemay/ Blaufränkisch"]

Själva sinnebilden för lättdrucket rödvin, eftersom den är druvan bakom Beaujolais. Vinifieras ofta med den s k maceration carbonique metoden, vilket innebär att druvorna jäser i en sluten tank under tryck av kolsyra. Resultatet blir ett mycket fruktigt vin, nästan helt utan strävhet. Vanlig Beaujolais skall drickas ung, men några av cru-vinerna från distriktet visar att Gamayviner också kan klara lagring och t o m förväxlas med vin av Pinot Noir.[/spoiler]

[spoiler title="Graciano"]

Kanske den mest eleganta och definitivt den mest aromrika av de druvor som ingår i röd Rioja. Lagringsduglig druva som ger små skördar och därför är en av de minst odlade idag.[/spoiler]

[spoiler title="Grenache/Garnacha"]

Högproducerande druva som stortrivs i varma distrikt. Har länge haft lågt anseende eftersom den vid stora skördar ger ett mjukt och ganska ointressant vin. Vanlig också som rosévinsdruva, där det mest kända exemplet är de berömda lökskalsfärgade roséerna från Tavel. Men om skördarna hålls nere kan Grenache ge fantastiskt vin, särskilt från gamla stockar. Ett exempel är Châteauneuf-du-Pape där druvan spelar huvudrollen i många blandningar och ibland är ensam solist. Ett annat är de högkoncentrerade viner som Garnatxa (som druvan heter på katalanska) levererar i distriktet Priorat. På Sardinien går den under namnet Cannonau där den ger rustika, alkoholrika viner.[/spoiler]

[spoiler title="Lambrusco"]

Hemmahörande i italienska distriktet Emilia-Romagna där den är druvan bakom vinet med samma namn. Halvsött, rött mousserande vin med en charmig ton av jordgubbar. Odlas också med framgång i USA.[/spoiler]

[spoiler title="Malbec/Cot/Cahors"]

Idag mest känd som Argentinas nationaldruva, hyllad för mörka, mustiga viner med många fina nyanser av mörka bär och lakrits. Förr mest känd för det ”svarta vinet” från distriktet Cahors, ett mycket motsträvigt vin som krävde lagring. Vanlig i Bordeaux där den bidrar med kraft och tanniner i de klassiska blandningarna.[/spoiler]

[spoiler title="Merlot"]

Mindre tanninrik än sin Bordeauxkollega Cabernet Sauvignon och med rikare och mer lättillgänglig frukt med inslag av plommon, björnbär, tobak och kryddor. Mest framgångsrik i Pomerol. Ett av världens dyrbaraste viner, Château Pétrus är till nästan hundra procent gjort av Merlot. Ger stora viner i många av världens länder bl a Italien, USA och Nya Zeeland.[/spoiler]

[spoiler title="Molinara"]

Bidrar med fruktsyra i vinerna från Veneto i nordöstra Italien, främst Valpolicella och Amarone. Druvan är inte så färgrik och oxiderar lätt vilket gör att den minskat i popularitet hos odlarna.[/spoiler]

[spoiler title="Montepulciano"]

Populär druva i hela Syditalien men mest framgångsrik i regionen Abruzzerna i form av vinet Montepulciano d´Abruzzo. Ger kraftfullt, fylligt vin med doft och smak av plommon, björnbär och kryddor. Skall inte förväxlas med det kända Vino Nobile de Montepulciano som kommer från Toscana och huvudsakligen görs av Sangiovese.[/spoiler]

[spoiler title="Mourvèdre"]

Också känd som Monastrell i Spanien och Mataro i USA och Australien ger kraftfulla, mörka viner. Ökar snabbt i popularitet som ensamdruva, annars kanske mest känd som parhäst till Grenache i Rhônevins-blandningar. Mourvèdre är en flexibel druva som trivs under olika förhållanden och ger olika typer av viner. I Spanien används den mest till unga viner, i sydfranska Bandol kommer den kanske allra bäst till sin rätt i kraftfulla, mörka viner, ofta med en animalisk ton.[/spoiler]

[spoiler title="Nebbiolo"]

En av vinvärldens förnämsta druvor odlas på flera håll men den hör hemma i Piemonte i nordvästra Italien, och det är bara där den ger vin i världsklass. Mest känd som druvan bakom Barolo som idag görs i en modernare stil som bättre bevarar frukten. Den äldre stilen innebar mycket lång fatlagring vilket ofta fick vinet att tappa frukt. Mycket tanninrikt vin med en lätt igenkännlig doft av tjära och rosor. Av Nebbiolo görs också det lite mjukare klassvinet Barbaresco. Under namnet Spanna ger druvan spännande vin bl a i distriktet Gattinara.[/spoiler]

[spoiler title="Oseleta"]

En druva som var så gott som försvunnen för några årtionden sedan men nu är på väg tillbaka i Veneto. Rustik och med en ton av blåbär används den nästan uteslutande som blandningsdruva, framför allt i Amarone.[/spoiler]

[spoiler title="Petit Verdot"]

Klassdruva som i små mängder bidrar till att öka komplexiteten i Bordeauxblandningar. Ger kryddigt och strävt vin. Mognar sent och är ganska svårodlad.[/spoiler]

[spoiler title="Petite Sirah"]

Ursprunget till den här druvan är omtvistat. Några hävdar att den inte har någonting med Syrah att göra, andra att den är släkt med en föga ansedd druva vid namn Durif och ytterligare några vill bevisa att en av ”föräldrarna” till Durif är just Syrah. Oavsett vilket är det här en druva som är mest odlad i Kalifornien och inte i Frankrike. Ger ofta ett påfallande strävt vin med en fin plommonton.[/spoiler]

[spoiler title="Pinotage"]

Sydafrikas nationaldruva är en korsning från 1920-talet av Pinot Noir och Cinsault (som då kallades Hermitage, därav bokstäverna age i slutet på namnet)  i ett försök att skapa en sydafrikansk Bourgogne. Det lyckades inte, men korsningen har ändå blivit en stor framgång. Ger allt från lite enklare viner till högkvalitativa, kraftiga viner med toner av björnbär, plommon och rök.[/spoiler]

[spoiler title="Pinot Meunier"]

En blå druva som producerar nästan bara vitt vin, nämligen i Champagne där den ger storartade viner i förening med Pinot Noir och Chardonnay. En frosttålig druva som bidrar med framför allt fruktighet i Champagnecuvéer. Någon enstaka odlare gör Champagne av ren Pinot Meunier och någon enstaka gång produceras också ett stilla rött vin av druvan men det är mycket ovanligt.[/spoiler]

[spoiler title="Pinot Noir"]

En svårodlad sort som tävlar med med Cabernet Sauvignon och Syrah om att vara världens förnämsta rödvinsdruva. Bourgognes stora druva där den ligger bakom sammetsmjuka och dyra världsklassviner med exklusiva Romanée-Conti i spetsen, viner som tål lagring och som med tiden utvecklar fantastiska mognadsaromer. Ung Pinot Noir har ofta en ljuvlig doft av hallon och jordgubbar. I Champagne ger den cuvéer ryggrad och komplexitet, och Champagne på ren Pinot Noir (Blanc de Noirs) är ofta kraftfull och mycket matvänlig. Pinot Noir är framgångsrik också bl a i USA och på Nya Zeeland, trots att den alltid är en utmaning för odlaren.[/spoiler]

[spoiler title="Rondinella"]

Ganska neutral druva med riklig avkastning. Används mest som blandningsdruva i Bardolino, Valpolicella och Amarone.[/spoiler]

[spoiler title="Ruby Cabernet"]

Korsning mellan Cabernet Sauvignon och Carignan som är vanlig I USA. Används mest till enkla bordsviner och är sällan något att lägga på minnet.[/spoiler]

[spoiler title="Sangiovese /Brunello"]

Körsbär i doft och smak och hög fruksyra är utmärkande för ”Jupiters blod” som druvan skulle heta på svenska. En av Toscanas stora druvor där den ger högklassiga viner som Chianti Classico, Brunello di Montalcino och Vino Nobile di Montepulciano. Förr mest känd för tunna, syrliga viner, idag en av vinvärldens erkänt stora druvor.[/spoiler]

[spoiler title="Spätburgunder"]

Det tyska namnet på Pinot Noir. Förr ljusa, tunna och ointressanta. Idag allt mer spännande varianter både från Tyskland och kanske framför allt från Österrike där den oftast kallas Blauburgunder.[/spoiler]

[spoiler title="Syrah/Shiraz"]

En av världens stora druvor med sitt ursprung i Rhônedalen där den ger kraftfulla, magnifika viner som Côte-Rôtie och Hermitage som åldras med stort behag med toner av hallon, viol, peppar och charkuterier. Ger stommen i många blandade franska viner, framför allt Châteauneuf-du-Pape. Under namnet Shiraz en lika stor framgång i Australien vars kraftfulla, sötmogna Shirazviner blivit en succé med legendariska Penfold´s Grange i spetsen. Mycket populär också i mulliga, eldiga och kryddiga viner från resten av vinvärlden med USA och Sydafrika i spetsen.[/spoiler]

[spoiler title="Tennat"]

Ger ett vin som är nästan odrickbart strävt som ungt. Kommer ursprungligen från Baskien men är mest känd från distrikt i sydvästra Frankrike som Madiran. Lagringståligt vin som med några år på nacken mjuknar och blir kraftfullt och njutbart.[/spoiler]

[spoiler title="Tempranillo"]

Kärt barn har många namn, det gäller sannerligen Spaniens viktigaste blå druva Tempranillo som är känd under ett otal synonymer, bl.a. Tinto de Toro, Tinta Roriz. Den odlas på många håll i Spanien men är mest känd som huvuddruvan i röda Riojaviner. Ger vin med bra kropp och inslag av plommon, tobak, läder och örter. Odlas huvudsakligen i Spanien men också i Portugal där den under namnet Tinta Roriz är den enda icke-portugisiska druvan som ingår i portvin.[/spoiler]

[spoiler title="Touriga Franca"]

En av de viktigaste druvorna i portvinsproduktionen. Den bidrar med finess och sin fina, aromatiska doft. Också använd som rödvinsdruva i Portugal.[/spoiler]

[spoiler title="Touriga Nacional"]

Den förnämligaste av alla portvinsdruvorna. Ger små skördar av mycket koncentrerat, extremt lagringsdugligt vin med kraftiga tanniner och mörk frukt.[/spoiler]

[spoiler title="Trincadeira"]

Även kallad Tinta Amarela. Mycket vanlig druva i Portugal. Ingår ofta i portvinsblandningar men ger också ett bra, kraftigt rödvin med inslag av björnbär och örter, framför allt i regionen Alentejo.[/spoiler]

[spoiler title="Zinfandel/Primitivo"]

USA:s alldeles egna rödvinsdruva . Det trodde man ända tills modern druvforskning med DNA-teknik visade att druvan var identisk med den syditalienska Primitivo. Har vinifierats i ett otal stilar, många ganska tveksamma. Mest känd kanske är kanske den s k White Zinfandel, ett svagt rosafärgat, sötaktigt vin gjort för Coca-Coladrickare. Men man kan skapa mycket goda viner av den här druvan med kraftfull, rik smak, kryddiga toner, inslag av mörka bär och ofta hög alkoholhalt, oavsett om den vuxit i USA eller Italien.[/spoiler]

Kommentarer inaktiverade.